Det finns miljoners miljarder med hemsidor och andra informationskällor runt om i världen. Skrivna av vem som helst. Därför kan det ibland vara svårt att sålla och gallra ut sanningar från lögner, missriktade texter från trovärdiga samt texter som är skrivna i ren okunskap från texter som är skrivna av faktiska vetare. 

Genom att förstå sig på och lägga ner tid på källkritik minskar du inte bara risken för att föra felaktig fakta vidare, du kan även hjälpa till att stoppa spridningen av den. När du källkritiskt har granskat artiklar, siffror och annan information har du koll på läget och kan bemöta andra med fakta. Hurfunkar.se reder veckovis upp nya intressanta fakta och ämnen.

Hur kontrollerar jag mina källor?

Genom att:

• Gå till etablerade sidor. Tex. 1177, Skatteverket, Migrationsverket, partisidor eller ett specifikt företags officiella webbplats. Här kan du hitta trovärdiga fakta, kontext och information om politiska ståndpunkter, företags samarbetspartners och mycket annat.
• Kolla upp fotografiers ursprung. Glöm inte att bilder också kan vara tagna ur sin kontext. Ett exempel på detta var när någon lade upp en bild mitt under flyktingkrisen 2015 som redan då var flera år gammal. Bilden visar ett skepp som var fullsmockat med människor. Rubriken påstod att bilden var tagen i nutid och skapade oro, hat och rädsla hos folk som trodde att alla dessa människor nu var på väg till Europa.

Sök alltid efter suspekta bilders ursprung för att slå hål på fejk news.

• Ta reda på hemsidans/ tidningens trovärdighet. Är tidningen/ hemsidan känd för att tidigare ha publicerat osant material? Då ska du vara extra försiktig. Speciellt om rubrikerna kommer med påstående som har som syfte att väcka starka känslor. Tänk även på att forum skrivs av “vanliga” människor. Dvs. inte forskare, specialister och experter. Wikipedia är också en sida som var och en kan skriva innehåll till. Wikipedia räcker inte som enda källa när man till exempel ska göra skoluppgifter,avhandlingar och projektarbeten.

• Var försiktig med “forskare”, “doktorander”och andra epitet som ska borga för trovärdighet. Det är nämligen så att en person som forskar i naturkunskap även kan  skriva eller medverka i artiklar inom till exempel samhällsorienterande ämnen. Då är han eller hon fortfarande en forskare. Kontrollera alltid att forskaren, doktoranden mm är relevant. 
• Kolla upp forskning. Inte helt sällan ser man artiklar som stödjer upp sitt argument med “forskning, statistik eller undersökningar visar”. Kolla alltid upp hur dessa är framtagna. Hur många har ingått i forskningen? Hur har den genomförts och av vem. En undersökning kan lika gärna bestå av en klassundersökning i Tumba gjord av en 8:e klassare som av statistiska centralbyrån.
• Läs inte bara rubrikerna. Det är många som bara läser rubrikerna i en tidning eller på en hemsida och genom dessa bildar sig en uppfattning. Man ska aldrig glömma att rubriker är till för att fånga in läsaren och som clickbait. Oftast är rubrikerna väldigt missvisande eller vinklade för att skapa reaktion. Läs hela artikeln så att du inte blir missledd. Detta är ett misstag som många gör och som skapar onödig oro, hat och rädsla.
• Lita inte på din kompis grannes kusin. Antingen är denne helt påhittad för att skapa en källa eller så har dennes ord hamnat ur kontext, misstolkats eller omvärderats.